Trött på fånerier!

Jao, det är jag verkligen.
Man läser pikar om sig själv, man känner sig lämnad och ensam.
Men skriver man om det så tas det som en pik och människan ifråga blir askalas sur på en... Så vad gör man då? Jo man låter det vara...
Men hur kul är det att bara vara något när personen ifråga behöver en?
Det är liksom som att man släpas med överallt, men man tilltalas bara när det inte är något/någon annan som är mer aktuell.
Men om man lämnar så blir man lämnad ensam, så vad ska man göra?
Jaja, vi får se... Hoppas man kan få någon hjälp i helvetet!


Längtar till de få stunderna då jag kan känna total lycka!

// Emma


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0